Mat
Forskningsprojekt (2018-2020) av Timo Heino
Timo Heino undersöker födoämnen som både konkret materia och visuella abstraktioner. Hans forskning fokuserar på maten som tillretts som näring efter att födoämnesfunktionen är avslutad. Maten är sålunda gammal och oduglig att äta och klassas som avfall men kan också upplevas som intressant och inte bara som ett ämne som man avvisar. I Heinos forskning öppnar sig maten genom bland andra Georges Batailles och Julia Kristevas teoretiska läsning som abjekt, på samma gång motbjudande och attraktiv – ur addiktionens, ritualitetens, uppoffringens och slöseriets synvinkel. Forskningsprocessen avancerar erfarenhetsmässigt genom experiment så att anskaffning av information, bearbetning av verken och utarbetandet av den skriftliga delen knyts samman. Timo Heino sammanställer ett födoämnesarkiv (torkade och inlagda födoämnen) som installeras som en helhet. Aldrig i mänsklighetens historia har det tidigare funnits ett liknande utbud än dagens då födoämnen produceras och transporteras runt hela jordklotet. Heino inkluderar i verkhelheten näringsämnenas mångfald från grönsaker till djurriket och ekologisk produktion till den intensiva produktionens processade livsmedel. Vid jämförelsen av collagen tillämpar han tanken på ämnenas interaktion och de visuella egenskapernas proportionalitet. Heino presenterar forskningen genom utställningar och boken RUOKA/FOOD/MAT som ges ut i samband med dem. Matarkivet bildar ett slags ”arkeologisk” samling av vår tids födoämnen. Som helhet gestaltar Timo Heino livets och dödens processer som födoämnena ger uttryck för som en del av det fält av interaktion, krafter och energier i konstant förvandling. Till sist löses vi också själva upp som föda för andra livsformer och blir en del av ett ändlöst materiellt kretslopp
Timo Heino undersöker födoämnen som både konkret materia och visuella abstraktioner. Hans forskning fokuserar på maten som tillretts som näring efter att födoämnesfunktionen är avslutad. Maten är sålunda gammal och oduglig att äta och klassas som avfall men kan också upplevas som intressant och inte bara som ett ämne som man avvisar. I Heinos forskning öppnar sig maten genom bland andra Georges Batailles och Julia Kristevas teoretiska läsning som abjekt, på samma gång motbjudande och attraktiv – ur addiktionens, ritualitetens, uppoffringens och slöseriets synvinkel. Forskningsprocessen avancerar erfarenhetsmässigt genom experiment så att anskaffning av information, bearbetning av verken och utarbetandet av den skriftliga delen knyts samman. Timo Heino sammanställer ett födoämnesarkiv (torkade och inlagda födoämnen) som installeras som en helhet. Aldrig i mänsklighetens historia har det tidigare funnits ett liknande utbud än dagens då födoämnen produceras och transporteras runt hela jordklotet. Heino inkluderar i verkhelheten näringsämnenas mångfald från grönsaker till djurriket och ekologisk produktion till den intensiva produktionens processade livsmedel. Vid jämförelsen av collagen tillämpar han tanken på ämnenas interaktion och de visuella egenskapernas proportionalitet. Heino presenterar forskningen genom utställningar och boken RUOKA/FOOD/MAT som ges ut i samband med dem. Matarkivet bildar ett slags ”arkeologisk” samling av vår tids födoämnen. Som helhet gestaltar Timo Heino livets och dödens processer som födoämnena ger uttryck för som en del av det fält av interaktion, krafter och energier i konstant förvandling. Till sist löses vi också själva upp som föda för andra livsformer och blir en del av ett ändlöst materiellt kretslopp