Sibelius-Akademins symfoniorkester: Tjeckien mellan öst och väst
Sibelius-Akademins symfoniorkesters konsert fokuserar på Antonín Dvoráks och Leoš Janáčeks kompositioner.
Artister
- Sibelius-Akademins symfoniorkester
- Sakari Oramo, kapellmästare
- Nils Hansson, piano
Program
Från och med 1800-talets andra hälft var nationalismen ett hett diskussionsämne i det tidigare mycket brokiga Österrike-Ungern. I kompositörernas karriär visade det sig som en balansgång mellan det nationella och internationella musiklivet.
Antonín Dvoráks karriär (1841–1904) är ett exempel på detta. Han var intresserad av nationella ämnen och med folkmusik berikade han sin musikaliska färgpalett. Dvorákin hade dock internationella karriärdrömmar, vilket i sin tur krävde att man höll sig till huvudströmmen. I de tyska länderna och England sågs symfonin som kronjuvelen inom konstmusik. Dvorák skrev nio symfonier inspirerade av Beethovens och Brahms exempel. I den åttonde symfonin (1889) hörs kompositörens nya, mer poetiska angreppssätt, som tar sig uttryck i folkmusikaliska teman och som en mer rapsodisk behandling av symfonins strikta formprinciper. Å andra sidan skapade kompositören en sammanhållande konsekvens genom motiv och framför allt genom behandling av rytmen.
Även Leoš Janáček (1854–1928) var framgångsrik internationellt, framför allt efter sin första opera Jenufa. Första världskriget upplöste Österrike-Ungern, där flera nationalstater och egna nationella institutioner uppstod i ruinerna. Janáček komponerade också flera verk på beställning av och för att hedra den tjetjenska armén, som skapade traditioner för nya institutioner och samtidigt stärkte den nationella självkänslan. Under första hälften av 1900-talet blev folkmusiken grunden för de nationella konstmusikkulturerna, särskilt i Östeuropa. Janáček lyckades skapa ett mycket originellt tonspråk som kombinerar modernism och folkmusikaliska element.
Programmet för Sibelius-Akademins symfoniorkesters konsert kompletteras av Beethovens pianokonsert.
Konserten genomförs i samarbete med musikhögskolan Royal Conservatoire of Scotland.
Mer information: Márta Schmidt, márta.schmidt@uniarts.fi
Artister
- Sibelius-Akademins symfoniorkester
- Sakari Oramo, kapellmästare
- Nils Hansson, piano
Program
Från och med 1800-talets andra hälft var nationalismen ett hett diskussionsämne i det tidigare mycket brokiga Österrike-Ungern. I kompositörernas karriär visade det sig som en balansgång mellan det nationella och internationella musiklivet.
Antonín Dvoráks karriär (1841–1904) är ett exempel på detta. Han var intresserad av nationella ämnen och med folkmusik berikade han sin musikaliska färgpalett. Dvorákin hade dock internationella karriärdrömmar, vilket i sin tur krävde att man höll sig till huvudströmmen. I de tyska länderna och England sågs symfonin som kronjuvelen inom konstmusik. Dvorák skrev nio symfonier inspirerade av Beethovens och Brahms exempel. I den åttonde symfonin (1889) hörs kompositörens nya, mer poetiska angreppssätt, som tar sig uttryck i folkmusikaliska teman och som en mer rapsodisk behandling av symfonins strikta formprinciper. Å andra sidan skapade kompositören en sammanhållande konsekvens genom motiv och framför allt genom behandling av rytmen.
Även Leoš Janáček (1854–1928) var framgångsrik internationellt, framför allt efter sin första opera Jenufa. Första världskriget upplöste Österrike-Ungern, där flera nationalstater och egna nationella institutioner uppstod i ruinerna. Janáček komponerade också flera verk på beställning av och för att hedra den tjetjenska armén, som skapade traditioner för nya institutioner och samtidigt stärkte den nationella självkänslan. Under första hälften av 1900-talet blev folkmusiken grunden för de nationella konstmusikkulturerna, särskilt i Östeuropa. Janáček lyckades skapa ett mycket originellt tonspråk som kombinerar modernism och folkmusikaliska element.
Programmet för Sibelius-Akademins symfoniorkesters konsert kompletteras av Beethovens pianokonsert.
Konserten genomförs i samarbete med musikhögskolan Royal Conservatoire of Scotland.
Mer information: Márta Schmidt, márta.schmidt@uniarts.fi