Erinys kvartett
Erinys Quartet grundades år 2018 vid Sibelius-Akademin där de har haft ett nära samarbete med Marko Ylönen. Dessa fyra musiker som kommer från Estland, Litauen, Finland, Grekland och USA har tillsammans funnit en gemensam grund i Helsingfors. Uppkallad efter Erinyes (även känd som Furierna) från den grekiska tragedin Orestien av Aiskylos.
Kvartetten har spelat i hela Finland, resten av Europa och i USA. Erinys har medverkat på festivaler och konsertserier, inklusive Korsholms musikfestival (Vasa, Finland), Mimir Chamber Music Festival (Texas, USA) och Festival Groba (Ponteareas, Spanien). De har också deltagit i den inledande workshopen med Dover Quartet vid Curtis Institute of Music och the Pacifica Quartet Professional Quartet Seminar vid Jacobs School of Music i Bloomington, Indiana.
Erinys har deltagit i Trondheims internationella tävling i kammarmusik och i den internationella tävlingen för stråkkvartett i Bad Tölz där de vann publikpriset tilldelad av staden Bad Tölz, samt Esterházy-stiftelsens specialpris för bästa tolkning av musiken för en Haydn-stråkkvartett.
Sedan 2021 har Erinys kvartett fått stöd av Le Dimore del Quartetto, där de också är en del av den EU-sponsrade MERITA-plattformen.
År 2023 kommer Erinys kvartetten att påbörja studier med Dover kvartetten vid Curtis Institute of Music som Nina von Maltzahn String Quartet-in-Residence, samt vid Escuela Superior de Musica Reina Sofia i Madrid, Spanien under ledning av professor Günter Pichler (Alban Berg Quartett).
Ludwig van Beethoven avslutade sin första samling av sex stråkkvartetter år 1801, och detta verk är det sista i serien. Lyssnaren kan genomgående i stycket höra ett tydligt inflytande från Joseph Haydn, Beethovens lärare. Den tredje satsen framstår nästan som ett skämt där publiken aldrig helt säkert vet var pulsen egentligen ska vara. Det mest förvirrande ögonblicket i detta stycke är öppningen av den sista satsen. Medan de flesta satsavslut för stråkkvartetter vid den tiden var snabba och livliga, börjar denna med en ganska signifikant långsam del (”Adagio”) markerad som ”La Malinconia”, eller ”melankoli”. Harmonierna i denna Malinconia är kompakta och drömska, utan att någonsin nå en tillfredsställande upplösning förrän satsen till slut övergår i en snabb och upplyftande finalstämning. Hela stycket avslutas i en virvelvind av skalor – överväldigande livligt och festligt.
Krzysztof Penderecki, som skulle ha varit 90 år gammal i år, föddes i Dębica, Polen år 1933. Han skrev sin tredje kvartett ”Leaves of an Unwritten Diary” i en enda sats. Även om det bara är en sats, kan lyssnaren uppleva danser, sorgliga ballader, och Romsk folkmusik i detta mäktiga verk. Penderecki växte upp med dessa folkliga influenser, som han fått av sin far och som genomsyrade den kultur som omgav honom. Verket avslutas inte med ett definitivt budskap, utan lämnar lyssnaren med en fråga – en känsla av öppenhet och möjlighet.
Karol Szymanowski var en polsk kompositör i början av 1900-talet som verkade under tiden kring Oktoberrevolutionen. Han var starkt influerad av transcendentalism och modern polsk litteratur av den tiden. Han var medlem i en ung grupp av polska skapare som var förknippade med följande fras: ’Art has no aim— art stands above life, penetrates the essence of the universe. It becomes the highest religion and the artist becomes its priest.’ Hans andra stråkkvartett är ett utmärkt exempel på en kompositör som förenar den traditionella klassiska formen med folkmusiktraditioner från sin egen kultur. Den första satsen börjar med en spöklik melodi i oktaver mellan första violin och cello. Genom hela satsen störs den smäckra melodin av skrovliga utbrott innan den återgår till den andliga atmosfären. Den andra och tredje satsen är fyllda av teman inspirerade av musiken från Tatrabergen i Polen.
Benjamin Britten skrev sin andra kvartett år 1945 efter att ha återvänt till Storbritannien från en konsertturné i nyligen befriade koncentrationsläger efter andra världskriget. Lyssnaren kan känna influenserna av denna erfarenhet genom hela stycket. Trots påverkad av död och skräck fokuserar stråkkvartetten mer på livet som koncept och förmedlar optimism för framtiden samtidigt som den aldrig glömmer fasorna från det förflutna. Brittens Stråkkvartett nr. 2 väcker starka känslor av något primitivt, kosmiskt och gudomligt. Britten använder alltid vackra färger. Även i hans mest dissonanta och vilda passager består skönheten. Musiken utvecklas och varierar enormt via en resa genom ett överflöd av olika stämningar och känslor–vi kan inte hjälpa att känna att det finns något hoppfullt som genomsyrar verket.