Visionerna för konstfostran och konstutbildning framför betydande ändringar i undervisningen i konstämnen – ”De erbjuder en utmärkt grund för kultur- och utbildningspolitiska beslut”
I visionerna presenteras åtgärder för att stärka och utveckla konstfostran och konstutbildningen på alla utbildningsstadier samt att införa gymnasiediplom för konst som ett ämne i studentexamen.
De nationella visionerna för konstfostran och konstutbildning har färdigställts. Visionerna som sträcker sig fram till 2030 erbjuder tiotals åtgärdsförslag som kan stärka undervisningen i musik, bildkonst och performativa konstarter och deras samhällsroll. Det unika visionsarbetet som inleddes 2019 samlar in synpunkter på konstfostran och konstutbildning av över 2 000 professionella inom konstbranschen och representanter för intressentgrupper.
”Alla tre visioner erbjuder en utmärkt grund för kultur- och utbildningspolitiska beslut både regionalt och nationellt. Vid Konstuniversitetet är vi mycket glada över att vi har fått koordinera detta arbete och för första gången i samhällsdebatten föra fram en stark gemensam röst hos de yrkesutbildade inom branschen. Nu bjuder vi in beslutsfattare, välfärdsområden, kommuner och andra lokala aktörer att omsätta idéerna i praktiken”, säger Kaarlo Hildén, rektor vid Konstuniversitetet.
Visionerna bygger på tanken att konst har ett egenvärde. Konstfostran och konstutbildning hjälper dock också till att svara på samhälleliga omvälvningar till exempel genom att stärka den mentala resiliensen, gemenskapen och den kreativa problemlösningen. Genom att satsa på undervisning i konstämnen kan man också främja välbefinnandet.
”Det finns rikligt med forskningsdata som stöd för de föreslagna åtgärderna. Världshälsoorganisationen WHO:s rapport från 2019 visar till exempel att deltagande i konstverksamhet kan förebygga många psykiska och fysiska sjukdomar. Att öka undervisningen i konstämnen måste lyftas fram som en central åtgärd när grundskolans läroplan förnyas”, säger Hildén.
Tillgänglig och jämlik konstundervisning som stöd för lösningen av hållbarhetskrisen
Enligt visionerna ska pedagogiskt högklassiga konststudier och kulturintressen vara tillgängliga för alla. Utbudet av konstämnen bör ökas och göras mångsidigare på alla utbildningsstadier. Den elevorienterade pedagogiken och den forskning som ligger till grund för den måste stärkas. Kommunerna måste också åläggas att utarbeta planer för kulturfostran.
”Dessutom är det viktigt att gymnasiediplomen i konst- och färdighetsämnena i gymnasiets läroplan blir förpliktande för utbildningsanordnarna och att man genom att avlägga dem kan ersätta ett av minst fem prov i studentexamen. De ska också utnyttjas i högskolornas antagning av studerande, så att studerandenas mångsidiga bildning erkänns och den kreativa potentialen för konstämnen överförs till arbetslivet via högskolestudierna”, säger Mirja Hiltunen, professor i bildkonstpedagogik vid Lapplands universitet.
I alla visioner framträder stärkandet av konstundervisningens sociala och ekologiska hållbarhet. Likabehandling främjas till exempel genom att uppdatera ledningspraxisen och kritiskt granska konstens kanon. Ett ansvarsfullt förhållande till omgivningen byggs upp till exempel genom att man utreder utbildningsorganisationernas eget koldioxidavtryck och inför innehåll som behandlar ämnet i undervisningen.
”Konstfostran och konstutbildning deltar i den gemensamma diskussionen för att lösa den sociala och ekologiska hållbarhetskrisen. De hjälper oss att lättare upptäcka, tänka bredare och göra miljöinformationen mer personlig och mer lättillgänglig. Konstnärlig verksamhet kan också överskrida språkgränserna, föra samman personer med olika bakgrund och bygga upp det demokratiska samhällets förutsättningar, konstaterar universitetslektor i teaterpedagogik Riku Saastamoinen vid Konstuniversitetet.
Finansieringsgropen för konstutbildning och konstfostran måste fyllas
Visionerna erbjuder också lösningar för strukturella problem inom kreativa branscher. Syftet är bland annat att skapa fasta anställningar för yrkesutbildade inom småbarnspedagogiken och social- och kulturväsendet. För att målen ska uppnås bör samarbetet med andra sektorer ökas och tillräckliga resurser säkerställas.
”Finansieringsbasen för konstutbildning och konstfostran måste stärkas samtidigt som man satsar på pedagogiskt utvecklingsarbete och bredare tillgång till utbildning. Endast på så sätt säkerställer vi att det även i fortsättningen uppstår internationella framgångshistorier inom kreativa branscher”, påminner Kaarlo Hildén.
Visionsarbetet inleddes på Konstuniversitetets initiativ. Musikutbildningens vision publicerades 2020 och visionsarbetet för bildkonst och performativa konstarter har förlagts till 2021–2022. Arbetet har omfattat seminarier, webbenkäter och kärngruppernas arbete. Lärare, studerande, konstnärer, forskare, experter, organisationer och intressentgrupper har deltagit. Visionerna publiceras gemensamt under ett evenemang som ordnas den 14 november 2022 på Svenska Teatern i Helsingfors.
”Den finländska konstfostran och konstutbildningen är internationellt sett på toppnivå. Genom att genomföra visionsåtgärderna ser vi till att de kreativa branscherna förblir Finlands trumfkort och hjälper oss att föreställa vägar mot en mer hållbar framtid. Konsten har en enorm potential att främja välfärden och göra vardagen betydelsefull. Det lönar sig för Finland att nu ta det i bruk på ett övergripande sätt”, konstaterar Hildén.
Välkommen till publiceringen av visionerna den 14 november
Representanter för media är välkomna att följa med publiceringen av visionerna för konstfostran och konstutbildning den 14 november från och med kl. 14.30 på plats i Svenska Teatern eller direkt via streaming. Under evenemanget får vi också se en paneldiskussion där representanter för de åtta största partierna diskuterar konstutbildningen och konstfostrans framtid i Finland. Diskussionen leds av Rosa Meriläinen, generalsekreterare för Kultur- och konstområdets centralorganisation KULTA rf. Läs mer om evenemanget.