Konstuniversitetets mål för EU-valet 2024

Konst, konstforskning och konstutbildning spelar en nyckelroll i uppbyggnaden av ett Europa som är konkurrenskraftigt och framtidens utmaningar. Konstuniversitetets mål för EU-valet i juni och för den kommande EU-valperioden betonar att det är nödvändigt att identifiera konstens och kulturens roll som pelare för den europeiska framgången. 

1. Konstens roll i byggandet av ett mer hållbart Europa måste identifieras 

Den instabila ekonomin, klimatförändringen, den åldrande befolkningen, arbetslösheten och förändringar i säkerhetsmiljön är exempel på utmaningar som Europa måste hitta lösningar på under den kommande EU-perioden. Konst, konstforskning och konstutbildning behövs för att möjliggöra och främja den systemiska förändring som krävs för att bygga ett mer ekologiskt, socialt, kulturellt och ekonomiskt hållbart Europa. 

Konsten har förmågan att överskrida språk- och kulturmurarna och erfarenhetsmässigt behandla de grundläggande frågor om att vara människa som förenar oss alla. Samtidigt har konst också förmågan att lyfta fram fenomen som annars förblir marginaliserade eller obemärkta. Därför spelar konsten en väsentlig roll i den kontinuerliga omdefinieringen av den europeiska kulturella och värdebaserade kärnan, i stödet för demokrati och psykisk krishanteringsförmåga samt i minskningen av segregationen och polariseringen.  

Konstens reflektions-, stagnations- och uppvakningsstunder är kraften och ett redskap som den vetenskapliga, teknologiska och samhälleliga utvecklingen kan bygga på. Därför måste även EU-parlamentet och kommissionen identifiera konstens roll när innovationer och ny teknik tas i bruk. 

2. Konstens finansiering ska tas till en hållbar nivå i EU:s nästa ramprogram för forskning och innovation

SSH-vetenskapsområdena (Social Sciences and Humanities), även konstarterna, SSAH (Social Sciences, Arts and Humanities) är centrala för att integrera samhälleliga, ekonomiska, mänskliga och kulturella aspekter i all forskning samt bedömning av forskningens inverkan. De bör få betydligt större finansiering inom ramen för nästa EU-ramprogram för forskning och innovation 2028–2034. Konstbranscherna ska också synas i ramprogrammets kommande arbetsprogram. 

Den europeiska framgången måste garanteras genom hög kompetens, utbildning, forskning och innovationsverksamhet. Konstuniversitetet stöder de finländska universitetens gemensamma mål att fördubbla ramprogrammets finansiering till totalt 200 miljarder euro 2028–2034 och betonar behovet av att bättre beakta de humanistiska och konstnärliga områdena i planeringen av programmet. 

3. Kulturens offentliga finansiering måste tryggas 

De kreativa branscherna erbjuder sysselsättning och betydande tillväxt för EU. Enligt Kulta rf växte kulturbranschen och de kreativa branscherna snabbare före coronatiden än EU:s ekonomi i genomsnitt och deras handelsbalans uppvisade ett överskott på 8,6 miljarder euro. Dessutom sysselsatte de kreativa branscherna över 7,6 miljoner människor i Europa före coronatiden – över åtta gånger mer än telekommunikationssektorn och tre gånger mer än bilindustrin. 

Konstuniversitetet stöder Kulta rf:s budskap: Den europeiska kulturens konkurrenskraft måste tryggas genom både finansiering och aktuella bestämmelser. Kulturen behöver både offentlig finansiering och främjande av privata investeringar för att kunna fungera. EU:s finansieringsinstrument är en betydande möjlighet även för den finländska kulturen, kulturarvet och kulturturismen.