Konst kan förändra världen
Konstuniversitetets nya prorektor Marjo Kaartinen har bråttom med att svarva ihop läroplanen och utveckla digitaliseringen. Via Konstuniversitetet vill hon vara med och bygga en samhälleligt synlig och effektiv högskola.
”I lågstadiet besökte vår klass Alvar Aalto-museet i Jyväskylä för att titta på kinetisk konst. Den rörelsen och överraskningen var en häpnadsväckande upplevelse för mig. Utställningen vände på mitt sätt att gestalta världen”, beskriver Marjo Kaartinen sin första konstupplevelse som hon minns.
Kaartinen är ny prorektor för Konstuniversitetet. Hon inledde sitt arbete i början av augusti 2022.
Den kinetiska konsten hör fortfarande till Kaartinens favoriter vid sidan av tidig musik och bildkonst samt teater. Hon upplever skrivandet som det mest egna sättet att skapa. I bordslådan har det uppstått dikter och ofullbordade romaner.
Före sin nuvarande anställning arbetade Kaartinen som professor i kulturhistoria vid Åbo universitet samt som föreståndare för institutionen för historie-, kultur- och konstforskning.
”Under min period inträffade stora omvälvningar, och en del hade vi gärna undvikit. Coronan överraskade oss alla. Samtidigt arbetade vi också med att flytta institutionen till nya lokaler och förnya läroplanen”, suckar Kaartinen.
Vid Konstuniversitetet är Kaartinens ansvarsområde utbildning. Just nu kretsar arbetet särskilt kring universitetets första gemensamma studieplan och att bygga upp den digitala framtiden. Den nya ledningsgruppen för grundexamensutbildningen letar efter sin form.
Prorektorn lyfter ännu fram den digitala undervisningen och lärandet samt Öppna campus, som erbjuder studier för såväl studerande vid öppna universitetet som examensstuderande.
”Det öppna campuset och den digitala undervisningen går nu framåt med stormsteg. Möjligheterna är enorma, men vi går naturligtvis framåt på konstens villkor”, säger Kaartinen. Kaartinen tänker ta hjälp av yrkesfärdigheterna som historiker även som rektor för Konstuniversitetet. Historien hjälper oss att förstå det förflutnas kraft i dag, bland annat hur studierna byggs upp. Å andra sidan lovar Kaartinen att som sakkunnig inom informationssökning att leda med information. Bättre beslut uppstår när man noggrant sätter sig in i helheten och bakgrunden.
Världsförbättrare
Kaartinen har kallats värdeledare. Hon har blivit känd som en samhällelig debattör.
I sin forskning har Kaartinen behandlat bland annat rasismens, könets och hatretorikens historia.
”Jag erkänner mig vara en världsförbättrare. Som forskare motiveras jag av att jag är samhällsmedlem och kan försöka lyfta fram viktiga ämnen. Ju äldre jag har blivit, desto starkare har viljan att påverka världen genom mitt eget arbete blivit. Viktiga värderingar även här är till exempel jämställdhet och likabehandling”.
Världen förändras och våra värderingar med den. Kaartinen betonar att de studerande är en viktig arbetsgemenskap för henne. Genom att fundera tillsammans blir man delaktig i andra generationers tänkande och värderingar. Under de senaste åren har till exempel begreppen kön och sexualitet förändrats. Många människor upplever att de inte hänger med i förändringen, och det sker oavsiktliga kränkningar.
”Vid Konstuniversitetet har vi byggt upp väldigt bra processer för hur man ska bemöta sådana situationer. Vi bygger ständigt ett säkrare utrymme”.
Enligt Kaartinen har just konsten en särskild förmåga att lyfta fram ämnen och problem i samhällsdebatten som andra ännu inte nödvändigtvis har märkt. Konstens uppgift är att gå i främsta ledet. För samhället har konsten mer att ge än man ofta förstår.
Prorektorn påpekar hur konstnärerna kan arbeta även på överraskande ställen, till exempel inom företagsvärlden, småbarnspedagogiken eller barnskyddet. Utbildningen ska svara på den ökande mångfalden inom konstnärernas uppgiftsfält.
Inför vårens riksdagsval vill Kaartinen påminna beslutsfattarna om två saker: Vikten kreativa näringar och att man inte har råd att pruta på universitetens basfinansiering.
De kreativa näringarna utgör en betydande del av vår bruttonationalprodukt. Konstens inverkan på välbefinnandet kan inte mätas lika exakt.
”Sådant psykiskt välbefinnande och ekonomiskt gott uppstår dock inte av sig självt. Konsten måste stödas och skapas”, betonar prorektorn.
Skrämmande kliv
Kaartinen sökte inte jobbet som prorektor, utan rekryterarna kontaktade henne. Kontakten överraskade.
”Efter att ha funderat en stund blev jag väldigt entusiastisk. Konstuniversitetet är en oerhört intressant arbetsplats. Runt omkring finns fantastiska mångkonstnärliga och begåvade människor. Även befattningsbeskrivningen för prorektor kändes som gjord för mig. Jag måste dock medge att språnget från historiker till en början var rent ut sagt skrämmande”, minns Kaartinen.
Fortfarande väcks känslan av otillräcklighet inför de stora uppgifterna ibland i tankarna, men arbetets inspiration och en inspirerande arbetsgemenskap skingrar tveksamheten.
Enligt prorektorn befinner sig Konstuniversitetet just nu i ett intressant skede. Universitetet fyller 10 år nästa år och är fortfarande ungt, men den begynnande stelheten i sammanslagningen av tre högskolor ligger redan i historien.
”Nu funderar vi varje dag på allt gott som uppstår genom att vi är tillsammans. Konstuniversitetet kan till och med vara mer än summan av de traditionella akademierna”, funderar Kaartinen.
Hon vill vara med och omvandla det unga Konstuniversitetet till en högskola som syns i samhället och som är ett hem för konstnärer och forskare som har något att säga till omvärlden.
Text: Anu Vallinkoski
Bild: Eeva Anundi