Dirigeringsstuderande: Mental och personlig utveckling har varit lika viktig som den tekniska utbildningen
Intervju med Costas Vallios, dirigeringsstuderande vid Sibelius-Akademin
Costas Vallios inledde sina studier vid Sibelius-Akademin 2021 efter att ha inspirerats av att som tonåring deltagit i mästarklasser vid Jorma Panulas dirigentakademi. Nu delar han med sig av sin resa och den unika erfarenheten av att studera vid en av världens mest respekterade musikakademier.
Hur förbereder du dig mentalt innan du dirigerar en orkester?
Jag fokuserar på att bygga relationer med musikerna och tillbringa tid tillsammans utanför repetitionerna. Det hjälper mig att förstå hur jag ska arbeta med deras individuella personligheter. Att dirigera är en kollaborativ konstform, och ju närmare man kommer musikerna desto bättre blir upplevelsen. Det ger mig känslan av en bekant och säker plats.
Vår professor, Sakari Oramo, har varit otroligt inspirerande. Att se honom arbeta med skolans orkestrar och yrkesorkestrar är en mästarklass i sig. Hans fokus, energi och förmåga att bygga ett sammanhängande program är kvaliteter som jag också strävar efter att utveckla.
Men det första är förstås att lära sig partituret. Det är det som tar mest tid och kräver mycket individuellt arbete. Jag antar att förberedelserna oftast är mentala och utförs hemma. Resten måste man uppleva i den faktiska situationen med musikerna och publiken. Det är något man inte kan förbereda sig för helt – man måste bara utsättas för det.
Jag antar att det är lätt att bli nästan besatt av det här yrket, så att upprätthålla balans är viktigt. För mig innebär det att umgås med vänner, gå till gymmet och se till att jag har ett liv utanför musiken. Det hjälper mig att hålla fötterna på jorden.
Vilken roll spelar återkopplingen i din tillväxt som ledare?
Efter varje repetition får vi feedback från vår professor men även från kamrater, de andra studerandena. Vi har alla olika synsätt, och att lära av varandra hjälper oss att växa. Atmosfären är stödjande, och möjligheten att utbyta idéer och erfarenheter kommer att vara värdefull även efter våra studier.
Jag märker att jag också har utvecklats av den feedback jag får från orkestern: när musiker delar vad de behöver från min dirigering kan jag vara till större hjälp. Sakari Oramo talar ofta om ”bergsäker dirigering” vilket innebär övertygande tekniska och musikaliska beslut som inte lämnar något utrymme för tvivel. För att uppnå detta måste man förstå musikernas perspektiv.
Vilken sorts dirigent vill du bli?
Jag började i ung ålder och hade bara en vag uppfattning om vad det dirigeringsstudier innebar. Det tog tid att anpassa sig och utveckla en tydlig väg för mig själv, men nu anser jag att den mentala och personliga tillväxten har varit lika viktig som den tekniska utbildningen. Jag måste ha rätt verktyg för dirigering och alltid vara väl förberedd. Jag drömmer inte om stor berömmelse i det här skedet – jag vill bara göra arbetet bra och gradvis nå det som är menat för mig. Jag vill ha en sund relation med orkestrarna och bli accepterad och uppskattad – att genuint arbeta med människorna och musikerna.
Du är närvarande på ett studentutbyte i Frankfurt, Tyskland. Baserat på det, vad är unikt med Sibelius-Akademins dirigeringsutbildning och hur har denna erfarenhet påverkat din utveckling?
För oss vid Sibelius-Akademin är det en sällsynt och ovärderlig möjlighet att dirigera en symfoniorkester två eller tre gånger i månaden. Jag upplever det som en trygg miljö där vi kan experimentera utan rädsla för misstag. Vi arbetar också med gästprofessorer och professionella orkestrar i olika städer i Finland. Dessa kontakter är nödvändiga eftersom de ger oss exponering och öppnar framtida karriärmöjligheter.
Mitt deltagande i operaprojektet Figaros bröllop vid Sibelius-Akademin våren 2024 motiverade mig att ta steget till utbytet. I Tyskland finns ett starkt fokus på opera, vilket kompletterar den frihet och konstnärliga utforskning som uppmuntras vid Sibelius-Akademin. Det har varit ögonöppnande att uppleva olika undervisningsmetoder – jag känner att Finland vårdar individuell kreativitet tidigt och uppmuntrar dig att utforska din konstnärliga identitet, medan Tyskland betonar hantverk och effektivitet, särskilt inom operavärlden.
Att arbeta i en operaproduktion är som ett litet ekosystem: man tillbringar mycket tid i en relativt liten gemenskap som kan ha ett annorlunda sätt att tänka på saker och annorlunda behov. Man får arbeta med en mycket större grupp människor än med en symfoniorkester – och därmed är även dirigentens roll annorlunda. I stället för att vara ”den viktigaste personen” och ta podiet själv, är du inom operan en av de viktigaste personerna tillsammans med solisterna och många andra. När man dirigerar en lång opera lär man sig också att vara ekonomisk i sina dirigeringsgester för att kunna ta sig igenom föreställningen. Det ger också en uppfattning om strukturen, var man måste göra mindre och var saker och ting trappas upp och kräver mer energi.
Vilka råd skulle du ge framtida sökande?
Förbered dig väl tekniskt, men var äkta. Visa din musikaliska passion och individualitet. Alla kommer inte in vid första försöket, men bli inte avskräckta. Antagningsprocessen handlar inte om att hitta fullt formade ledare. Den handlar om potential. Var dig själv och lita på att det du har att erbjuda räcker.