Cello studerande: Konstuniversitetet har varit den mest mångsidiga och flexibla skola man kan tänka sig
Intervjun med Sirja Nironen.
Vem är du och hur kom du att börja studera vid Konstuniversitetet?
Jag heter Sirja Nironen och jag är cellist. Min pappa ville att jag skulle bli violinist men själv ville jag absolut spela cello – min farfar var cellist vid Finlands Nationalopera och jag hyste stor beundran för hur bl.a. Jacqueline du Pré spelade. Jag växte upp i Botby, hamnade på Östra Helsingfors Musikinstitut och på pilotklassen i Östra Helsingfors musikgrundskola, och som fjortonåring inledde jag mina studier vid Sibelius-Akademins ungdomsutbildning. Åren 2012-2016 studerade jag sedan i Tyskland. Jag tog en kandidatexamen i musik vid Hanns Eisler-högskolan för musik i Berlin år 2016 och en vid Sibelius-Akademin år 2017. Våren 2020 blir jag färdig med min magisterexamen i musik från Sibelius-Akademin.
Hurdant var inträdesförhöret?
Mitt första inträdesförhör till Sibelius-Akademin var till ungdomsutbildningen. Jag var då 14 år och tekniskt sett en mycket halvfärdig cellist, men tydligen gjorde mitt försök att tolka stycket intryck på cellokollegiet och jag kom in på första försöket. Nästa inträdesförhör kom sedan sex år senare då jag sökte till den 5,5 år långa utbildningen. Jag minns att jag var väldigt nervös inför det inträdesprovet, men det gick vägen och jag fick en studieplats.
Hur förberedde du dig för inträdesförhöret?
I båda fallen försökte jag lära mig repertoaren så bra som möjligt, och det var speciellt viktigt att få spela upp repertoaren innan själva provet. Valborgsfirandet fick stryka på foten.
Hurdana har studierna varit?
Jag är evigt tacksam till Sibelius-Akademin – till ungdomsutbildningen för att jag överhuvudtaget har blivit musiker, och då jag nu senare studerat för ett yrke har Konstuniversitetet varit den mest mångsidiga och flexibla skola man kan tänka sig. Under den här tiden har jag studerat utomlands, tävlat, uppträtt på en massa ställen och arbetat i orkestrar, och allt detta har alltid gått att kombinera med studierna. Den sortens stöd och flexibilitet är ovanlig var som helst i världen, det är jag säker på.
Minnesvärda kurser/projekt under studierna?
Mina favoriter på Sibelius-Akademin har varit de internationella samarbetsprojekten, som den turné vi gjorde med musiker från Juilliard under ledning av Esa-Pekka Salonen, improvisationsmästarkursen i Montreal och ”Creative Dialogue”-workshoppen i modern musik i Santa Fé. Det var också episkt att få uruppföra Sauli Zinovjevs Cellokonsert på Sibafests avslutningskonsert med Atso Almila och akademins symfoniorkester i februari 2018!
Hur ser en typisk studiedag ut för dig?
Typen av studier har varierat väldigt mycket. Det är svårt att beskriva en vanlig dag, men i praktiken har mina studiedagar alltså innehållit övning, kammarmusik, repetitioner och andra kurser.
Vad är bäst med dina studier?
Det bästa med mina studier på akademin har förstås varit musiken, jag är ju trots allt i den bransch jag älskar. Dessutom är jag mycket tacksam för alla underbara människor – vänner, lärare och konstnärer – som jag har träffat på Sibelius-Akademin.
Vad har varit mest utmanande i dina studier?
Det svåraste för mig har alltid varit att bli klar med de kurser som inte direkt består av spelande – min kandidatexamen blev visst försenad med ett år för att jag inte fick kursen i svenska avklarad. Men det fixade sig till sist!
Vad skulle du ge för råd till nya sökande?
Förbered repertoaren väl, och spela/uppträd på ett sätt som du själv tror på!