Årets alumn Jakob Höglund: En vägvisare inom musikteater
Jakob Höglunds resa från skådespelare till teaterregissör var en process där det viktigaste var att hitta sitt eget kall. Höglund är en av Årets alumner vid Konstuniversitetet år 2024.
Teaterregissören Jakob Höglunds passion för scenkonsten tändes redan i barndomen när han upplevde teaterns magi. Ännu som vuxen har Höglund behållit sitt naiva sätt att tolka berättelser och skapa världar som berör människor i alla åldrar.
De senaste fem åren har Höglund verkat som chef för Lilla Teatern, som verkar under Helsingfors stadsteater. Han ansvarar för att planera repertoaren och för den långsiktiga utvecklingen av teatern, och han regisserar föreställningar även själv.
”Största delen av mitt arbete som teaterchef är konstnärligt, vilket passar mig. Jag får arbeta på båda språken och ibland göra stora, och ibland mindre produktioner. Det har varit glädjande att märka att mitt naiva sätt att regissera också tilltalar den vuxna publiken”, konstaterar han.
Höglund känner att han har funnit sitt kall, men att vägen till nuläget varit en lång resa. Höglund utexaminerades från Teaterhögskolans svenskspråkiga utbildning i skådespelarkonst för 17 år sedan. Han flyttade till Stockholm i jakt på arbetsmöjligheter men insåg snabbt att yrket som skådespelare inte helt var hans grej.
Först när Höglund fick möjligheten att regissera sin första föreställning, en version av Pinocchio för barn, föll bitarna på plats.
”Jag var en ganska besvärlig skådespelare eftersom jag ville bestämma för mycket. En bra skådespelare bryr sig såklart om helheten, men det är också viktigt att kunna bara vara på scenen och lyssna, utan att regissera sina motspelare – och det gjorde jag ganska mycket”, konstaterar han.
Alla delaktiga i föreställningen
Enligt Höglund tog övergången från skådespelare till regissör tre år. I början av sin nya karriär regisserade Höglund flera familjepjäser på Vasa stadsteaters stora scen och flyttade sedan vidare till Åbo.
Höglunds första föreställningar för vuxna på Åbo Svenska Teatern fick ett entusiastiskt mottagande. Turun Sanomat rubricerade att Kalevala och Stormskärs Maja hade placerat honom i eliten av musikalregissörer. För Höglund innebar framgången nya och spännande arbetsmöjligheter.
”Vägen till att bli regissör var en ganska lång process där det viktigaste var att inse att jag ville vara regissör. Man måste själv hitta sin grej, det är inget någon annan kan lära dig. Och när man väl hittar sin grej hittar man också arbetsmöjligheter. Så har det åtminstone varit för mig,” berättar han.
För att Höglund ska bli entusiastisk över ett nytt projekt måste storyn beröra honom. Och när detta händer gör han en egen tolkning av den genom att kombinera storyn med musik, rörelse och visuella element med hjälp av ensemble-teatern. I den skapar ett team av jämlikar storyn genom att tillsammans bygga upp karaktärerna, koreografin, ljudlandskap och scenografin.
”Ren talteater intresserar mig i princip inte, jag vill se rörelse på scenen. Mitt sätt att skapa teater bygger på att alla är aktiva. När en föreställning är färdig hoppas jag att hela arbetsgruppen känner att detta är vår föreställning och att var och en kan stå bakom den”, säger Höglund.
Dockteater vidgade världen
I höst får vi se en musikal som Höglund regisserar som är baserad på Lars von Triers film Dancer in the Dark på Lilla Teaterns scen. Musiken till föreställningen är specialkomponerad av den danska kompositören Marie Højlund.
På Helsingfors Stadsteaters stora scen har klassikersagan Bröderna Lejonhjärta som är baserad på Astrid Lindgrens berättelse premiär, som är bekant för Höglund redan från barndomen.
För sju år sedan hittade Höglund sin väg till dockteatern vilket fick hans värld att vidgas ytterligare. I Bröderna Lejonhjärta spelar dockorna soldater, vilket gör dem farliga men också lustiga. Heini Maaranen som Höglund har arbetat med sedan hans tid i Åbo har ansvarat för designen av dockorna.
I Finland görs högklassig dockteater men Höglund är orolig för konstformens framtid.
”I Finland finns för närvarande ingen utbildning på universitetsnivå inom branschen. Det skulle vara viktigt att åtminstone få en magisterutbildning inom branschen som skulle möjliggöra en väg till doktorandstudier”, konstaterar han.
Förutom att förbättra dockteaterns ställning och utbildningsmöjligheter har Höglund också personliga mål. Han vill i fortsättningen i allt högre grad vara med och skapa helt nya musikal- och musikteaterverk. Höglund är också intresserad av att utforska möjligheterna som operan har att erbjuda.
Att definiera höjdpunkten i sin karriär hittills är inte lika enkelt. Höglund anser att varje föreställning och repetition är lika viktig.
”Att göra teater är alltid lika svårt, vilket är det underbara med detta arbete. Man kan aldrig bli lat och likgiltig. Jag strävar efter att varje repetition ska ha en inspirerande atmosfär och att vi tillsammans lär oss av varandra och skapar något nytt. Det känns alltid så fantastiskt när det lyckas,” säger han.
Text: Laura Iisalo
* * *
Valet av årets alumner är ett erkännande som årligen delas ut till personer som fått sin utbildning vid Konstuniversitetets tre akademier och som genom sin verksamhet på ett föredömligt sätt har stärkt konstens och konstnärsutbildningens unika värde och betydelse. Konstuniversitetets årets alumner 2024 är unga konstnärer som urskiljer sig genom att se saker och ting annorlunda, och som upptäckt nya arbetssätt och samband i det konstnärliga skapandet.
