Drömmen om en skola som säger ja till konsten – pilotprojektet SMIL vill införa scenkonsten i skolorna
Pilotprojektet Scenkonst med i lärande (SMIL) vill stärka konstens roll i den finländska skolmiljön genom att integrera scenkonsten med den traditionella undervisningen. Syftet är att främja både inlärning och välmående – men också att göra konsten tillgänglig för alla.
Den finländska för- och grundskolan står inför en förändring hösten 2024, när utvecklings- och forskningsprojektet Scenkonst med i lärande (SMIL) drar igång på allvar.
Målet med projektet är ambitiöst: Att scenkonsten ska få sin givna plats i för- och grundskolans läroplaner och konsten en större roll i skolkontexten överlag.
“Vad gäller konst i en lärande kontext vet vi att effekterna är väldigt goda”, säger Nina Dahl-Tallgren, projektledare för SMIL med huvudsakligt ansvar över forskningsarbetet.
Dahl-Tallgren är utbildad scenkonstpedagog och klasslärare samt doktorand vid Åbo Akademi. Projektet är delvis anknutet till Dahl-Tallgrens doktorsavhandling om teaterkonstens roll i undervisningen.
Utöver det är SMIL, som finansieras av Svenska kulturfondens SKAPA-medel, också en fortsättning på Teaterhögskolans Vision för utbildningen i scenkonst 2030.
En långvarig vision
Konstens roll i den grundläggande utbildningen i Finland kan i dag sammanfattas med tre ord: bildkonst, musik och slöjd.
Samtidigt bjuder nyhetssidorna på allt dystrare läsning: Barn och unga mår dåligt, mobbningen ökar, lärarna är utmattade och samhället tampas fortfarande med konsekvenserna av coronapandemin.
“Vi har i många år tyckt att det skulle vara viktigt med de färdigheter som scenkonsten ger, som framförallt bygger på interaktion, växelverkan, kommunikation och kroppslig aktivitet.”
Det säger Ville Sandqvist, vicedekan vid Teaterhögskolan i Helsingfors och initiativtagare till projektet.
Han lyfter också fram den digitala utvecklingen och menar att scenkonsten blir allt viktigare som motvikt.
“Vi blir allt mer isolerade från varandra då vi kommunicerar digitalt, medan scenkonsten egentligen enbart bygger på att vara i växelverkan, i samma situation och utrymme, och på att ta den andra i beaktande”, säger Sandqvist.
SMIL är ett svenskspråkigt projekt förankrat i Svenskfinland. Planen är emellertid att också starta ett motsvarande projekt på finska, så fort man hittar lämplig finansiering.
Två aktiva läsår
Just nu är planeringen i full gång och sker i tätt samarbete med skolan som deltar i projektet. Den aktiva verksamheten pågår under två läsårs tid – läsåren 2024–2025 samt 2025–2026.
För- och grundskolan i Malax i Österbotten, där verksamheten äger rum, valdes ut uttryckligen tack vare sin barnvänliga strategi. Projektet har mottagits med stor iver och entusiasm, berättar Dahl-Tallgren.
“Det behöver finnas en vilja att gå in i det här. Att jobba med konsten betyder också att du ska sätta dig själv lite utanför bekvämlighetszonen.”
Tre grupper inom skolan deltar i projektet, en från varje utbildningsnivå. Det blir en förskolegrupp, en grupp från årskurs fyra och en grupp från årskurs sju. Utöver klasslärarna för de utvalda grupperna är också ett antal ämneslärare involverade.
(Artikeln fortsätter under bilden.)
Scenkonst i två bemärkelser
När verksamheten inleds kommer ett team av forskare och scenkonstpedagoger med Dahl-Tallgren i spetsen att besöka skolan en dag i veckan, en timme per besök.
“Det är ju inte mycket, men vi måste börja någonstans”, konstaterar Dahl-Tallgren.
Verksamheten följer ett slags roterande schema, där varje månad indelas i två delar med olika fokusområden.
Månadens två första veckor riktar sig in på scenkonsten som eget konstämne, med fokus på värdegrunden och kompetensområden som lyfts fram i läroplanen.
De två återstående veckorna handlar om scenkonsten som didaktiskt verktyg, med undervisning i elevernas vanliga skolämnen – men med scenkonstens metoder integrerade i undervisningen.
Skådespelarens verktygslåda
Av de olika konstformerna som faller under begreppet scenkonst fokuserar SMIL i huvudsak på dans och teater.
Den integrerande undervisningen utforskar olika tekniker ur skådespelarens verktygslåda, inklusive kommunikationsövningar i retorik, röstanvändning och kroppsspråk samt rollspel och storytelling. Färdigheter som betonas är kreativitet, kritiskt tänkande, identitetskonstruktion och förmågan att kommunicera.
Också när det gäller ett ämne som matematik har scenkonsten något att erbjuda.
“Dansen är väldigt matematisk, så här finns mängder av möjligheter. Också koncentrationsövningar relaterade till dramapedagogiken kan användas för att öka den matematiska kompetensen”, säger Dahl-Tallgren.
Ställer nya krav på lärarna
Projektet är samtidigt en intensiv fortbildningsperiod för lärarna, som ska lära sig behärska och utöva ett alldeles nytt sätt att undervisa på.
Under lektionerna, där scenkonstens metoder utnyttjas i undervisningen, jobbar scenkonstpedagogen och klass- eller ämnesläraren i par.
Till en början har konstpedagogen en mer aktiv roll i klassrummet, medan läraren får agera som observatör.
“An efter är tanken att lärarna blir mer självständiga och ska kunna planera och utföra undervisningen på egen hand. Men de har hela tiden tillgång till coachande stöd”, säger Dahl-Tallgren.
Och stödet är viktigt, eftersom förändringen är stor.
“Vi stöter på många rädslor. Man måste jobba med att vara obekväm, att vara öppen och bli fördomsfri.”
En helhet med flera olika led
Forskningsarbetet kopplat till SMIL pågår genom hela projektet. I skrivande stund är forskningsplanen ännu under arbete och många pusselbitar söker fortfarande sin plats – men klart är att forskningen blir kvalitativ till sin natur.
Ett led i forskningshelheten är ett jämförande test som utförs mellan två förskolegrupper, inom ramen för en pro gradu-avhandling.
Den ena gruppen får ta del av SMIL-anpassad undervisning, medan den andra fortsätter som förr.
“Det blir fokus på matematiska begrepp. Tanken är att se vilka skillnaderna blir, vad scenkonsten möjliggör och hur barnen lär sig”, säger Dahl-Tallgren.
Också lärarutbildningarna vid Helsingfors universitet och Åbo Akademi, samt utbildningarna i scenkonstpedagogik vid Yrkeshögskolan Novia och dans- och teaterpedagogik vid Teaterhögskolan i Helsingfors, är inkopplade.
Dels producerar de material för projektet, dels deltar en del av studerandena i undervisningen antingen fysiskt eller på distans.
Dessutom har projektet en nordisk referensgrupp, med blickarna riktade framförallt mot Island, där drama redan ingår i läroplanen.
Från Malax till resten av Svenskfinland
Efter fullt fokus på Malax ska verksamheten under det andra läsåret utvidgas till övriga skolor i Svenskfinland.
Tanken är att ta de lärdomar och erfarenheter som verksamheten i Malax genererat och implementera dessa i andra skolor, genom olika tester och pilotprojekt. Parallellt fortsätter också verksamheten i Österbotten.
Projektet ska vara klappat och klart i slutet av 2026. Det mest centrala resultatet blir ett läroplansförslag för hur scenkonsten kan integreras i den grundläggande utbildningen i framtiden.
Därtill resulterar projektet i ett antal forskningsartiklar, samt mängder av läromedel som produceras under verksamhetens gång.
Det mest intressanta, enligt Dahl-Tallgren, blir ändå all den nya kunskap som projektet föder.
“Vad händer med alla de människor som genomgår den här processen? Vad upptäcker vi?”
Ett frö till en större förändring
För att påverka läroplanen i praktiken krävs beslut på politisk nivå.
Genom SMIL vill man ändå ta itu med det som ingen hittills har tagit itu med på allvar, hitta svar på centrala frågor och så ett frö till en större förändring.
“Det blir intressant att se vilka diskussioner som kommer igång. Och sedan är det bara att fortsätta arbetet och bygga vidare på den kunskap som SMIL producerar. Det kanske kan initiera nya projekt eller forskningsmöjligheter”, säger Dahl-Tallgren.
Välmående och livskunskap
Målet med SMIL sträcker sig bortom läroplanen. Man vill göra konsten tillgänglig för alla – men också förändra konstsynen överlag.
“Vi är inte ute efter ekonomisk vinning – vi är ute efter human vinning”, konstaterar Ville Sandqvist.
“När det blir en fråga om vad vi har råd med, väljer man lätt bort frågor som gäller konst. Men den utdelning konsten ger när det gäller människans välmående är en ekonomi vi inte tänker på så lätt.”
Han får medhåll av Nina Dahl-Tallgren.
“Vi jobbar för att skapa en framtid för våra barn och unga. Och för att bygga kompetenser som är viktiga för att de ska hantera livet, och sig själva i relation till livet och vår värld.”
Text: Sarah Lönnqvist
Bilder: Eeva Anundi / Taideyliopisto