Dekan Otso Huopaniemi: Vilken typ av gemenskap vill vi vara år 2028?

Teaterhögskolan måste förutse samhälleliga förändringar och försöka påverka dem genom konst och forskning, skriver dekan Otso Huopaniemi. Texten är en del av Teaterhögskolans verksamhetsplaneringsmaterial för finansieringsperioden 2025-2028.

Studenter springer vid havet

Teaterhögskolan riktar in sig på framtiden samtidigt som den bevarar sina historiska och traditionella kunskaper. Den här balansen återspeglar vår djupa förståelse av hur det förflutna och framtiden är närvarande i nuet i form av reflektioner och möjligheter och styr vilken slags verksamhet vi kan föreställa oss. Men framtiden är inte bara ett ofrånkomligt kontinuum utan bygger på analyser och antaganden som styrs av värderingar och kollektivt tänkande. Vi lever som om vi visste hur framtiden ser ut, men likväl överraskas vi alltid av vad den för med sig. Denna öppenhet för framtiden och dess narrativa karaktär styr Teaterhögskolans verksamhet och ålägger oss att se till att utbildningarna vi erbjuder är både aktuella och kulturellt rika och garanterar de studerande ett brett och flerdimensionellt perspektiv på scenkonst och skrivande.

Teaterhögskolan förutspår samhälleliga förändringar och vändpunkter och strävar efter att påverka dessa genom konst och forskning. Vi integrerar aktuella frågor i undervisningen och forskningen och ger de studerande möjlighet att reflektera kring och hantera dessa frågor med hjälp av konst och forskning. De studerande får praktiska och teoretiska färdigheter för att kunna förstå och påverka omvärlden även utanför det traditionella konstfältet. Vi är medvetna om att konstens värde och inverkan definieras på olika sätt i olika tider och att konsten i sig påverkas av samhälleliga, både ekonomiska och sociala, omständigheter. Samtidigt som vi försvarar konstens egenvärde är vi medvetna om vikten av att lyfta fram konstens olika instrumentella värden i samhällsdebatten och beslutsfattandet.

En central del av det konstnärliga och sociala arbetet för de konstnärer, forskare och experter som utexamineras från Teaterhögskolan är att ifrågasätta och utmana seder och självklarheter. Vi ger de studerande verktyg för kritiskt och mångsidigt tänkande och uppmuntrar till användning av dessa för att utmana och omforma konstens och forskningens praxis och teorier. Vi vågar ställa svåra frågor, även om de inte alltid bidrar till en effektiv och smidig hantering av saker, och på så sätt uppmuntrar vi de studerande att tillämpa sina egna frågor, utmaningar och tankar i sin konst och i samhällsdebatten. Vi uppmanar de studerande att våga förverkliga sina idéer och tillhandahåller grundläggande produktionsmässiga färdigheter så att de kan skaffa sig de resurser som krävs.

Teaterhögskolan är öppen för alla slags människor oavsett storlek, hudfärg, språk, bakgrund, utseende, åsikter, tänkande … Vårt arbete för jämställdhet, tillgänglighet och fysisk tillgänglighet är en kontinuerlig process som innebär konkreta åtgärder, intern och extern utbildning, att vi skapar och stärker icke-diskriminerande praxis och använder oss av extern konsulthjälp, ingriper vid trakasserier och förenar olika perspektiv genom diskussioner. Vi främjar även mångfald i våra gemenskaper genom forskning kring våra processer.

Teaterhögskolan kan erbjuda individuella lösningar för såväl studerande och personal trots konsthögskoleutbildningens varierande specialvillkor och förutsättningar. Vi har möjlighet att revidera och utveckla läroplaner, årsplaneringen och de personliga målen för studerande och personal på ett sätt som tar hänsyn till de individuella behoven och ger handlingsfrihet inom den fasta strukturen. Vi skapar variation i studierna för våra studerande och i personalens arbetsbeskrivningar genom att använda externa resurser och nätverk, till exempel multidisciplinära forsknings- och utvecklingsprojekt, nätverk för utbyten, pedagogiska och tekniska lösningar. Samtidigt strävar vi efter att förändra de ramar som vi verkar inom. Vi lägger fram nya modeller, nya mål och inriktningar i diskussionerna om till exempel universitetets finansiering och dess mekanismer. Vi producerar information som ökar förståelsen av de specifika utmaningarna som scenkonst- och skrivutbildningen och forskningen står inför.

Teaterhögskolan är en plats där det finns utrymme och tid att fördjupa sig i arbete. Trots ett utökat utbildningsutbud och en alltmer reglerad lokalanvändning har de studerande och personalen goda förutsättningar att i lugn och ro fokusera på kreativa och administrativa processer, forskningsarbete och den egna kompetensutvecklingen. Kookos-torget som förvandlats till en gemensam mötesplats och evenemangslokal erbjuder fortsatt en mängd möjligheter till olika informella möten, gemensamma måltider, distansmöten, fysiska möten, samtal och diskussioner. Torget utgör en viktig motvikt till det mer begränsade och isolerade samspelet och arbetet som sker i skolans andra utrymmen.

Vi är medvetna om Teaterhögskolans ställning inom scenkonstområdet, och vi använder vår ställning för att arbeta för förbättrade verksamhetsförhållanden inom området och ökade påverkansmöjligheter. Vi uppmuntrar våra lärare, forskare och studerande att vara aktiva samhällsdebattörer. Akademins ledning deltar i diskussioner som rör utbildning och forskning inom scenkonst och skrivande och lyfter fram de frågor som är viktiga för branschen, både i offentliga sammankomster och i möten med intressentgrupper. Vi bär ansvaret som följer med vår nationella särställning, men vi låter det inte stå i vägen för oss eller skrämma oss. Istället stärker vi vårt tänkande som en europeisk och internationell aktör, vilket ger oss ett bredare perspektiv och fler samarbetsmöjligheter, även inom Konstuniversitetet.

Vid sidan av viktiga etiska, sociala och miljömässiga principer för ansvarsfullt internationellt samarbete satsar vi särskilt på tillgänglighet, välbefinnande och inkludering. Vi lyssnar uppmärksamt på internationella studenters och den internationella personalens erfarenheter av akademin, så att vi kan utveckla vår pedagogik, våra lokaler, system och praxis på ett sätt som möjliggör trygga studier och arbete för alla på vår läroanstalt. Det räcker inte att vi lockar till oss alltfler internationella studerande och internationell personal, vi vill också lära oss att ta bättre hand om dem och på så sätt skapa förutsättningar för deras integration i vårt samhälle och våra gemenskaper. Det handlar om en kontinuerlig process.

Ekologi och ekonomi utgör en del av det konstnärliga tänkandet, men bör inte likställas med det. De påverkar planeringen och genomförandet av projekt, valet av material och resurser och bedömningen av produktionernas miljöpåverkan. Vårt mål är att hitta lämpliga lösningar som minskar vårt ekologiska fotavtryck och optimerar resursanvändningen och samtidigt ger utrymme för kreativitet och konstnärliga uttryck. Vi strävar efter en balans men även efter ett positiv kretslopp, där till exempel återanvändning av material ger en tillväxt som är mindre belastande för miljön och därigenom nya framtidsberättelser och modeller. Det räcker inte att finslipa traditionella metoder. Det konstnärliga arbetet kan fungera som ett exempel på verksamhet som respekterar miljön och ekonomin och samtidigt är inspirerande och effektfull.

Vi strävar efter ett helhetstänk som omfattar det konstnärliga uttrycket, den pedagogiska verksamheten, samhällspåverkan och miljömedvetenhet. Helhetsinriktningen är kopplad till tid och plats och kräver en kontinuerlig självreflektion. Vi behöver kontinuerligt utvärdera våra värderingar, arbetssätt och mål i relation till vår omvärld. Frågan lyder: skapar vi en karta, ett träd eller en annan modell för att närma oss saker som är nästan omöjliga att förstå i sin helhet? För att vi ska kunna utvecklas och på ett dynamiskt och ansvarsfullt sätt svara på samhällets föränderliga utmaningar behöver vi demokratiska, öppna och transparenta processer där vi tar hänsyn till olika, och till och med motstridiga, perspektiv.

Teaterhögskolan stärker forskningsverksamheten genom att skapa nationella och internationella partnerskap och utveckla det forskningsmässiga tänkandet som en del av undervisningen. Vi planerar en förnyelse av doktorandutbildningen i samband med revideringen av Konstuniversitetets forskarskola med målet att hitta en fungerande kombination av gemensamma strukturer och beslutsfattande på respektive akademi. På våra utbildningsprogram är forskningen tätt sammankopplad till den konstnärliga verksamheten och samhällspåverkan, och vi utvecklar forskningsprojekt i samarbete med olika aktörer. Vi vill utöka FUI-verksamheten, och vi satsar särskilt på att hitta konkurrenskraftig extern finansiering.

Teaterhögskolan har en mångsidig grupp lärare som är både konstnärer och konstnärliga och vetenskapliga forskare. Vi har konstnärsforskare och forskare som är konstnärer och alla är med i uppbyggnaden av vår institution. Forskningen är en integrerad och naturlig del av vår kärnverksamhet; den fördjupar vår förståelse för scenkonst och skrivande, inspirerar och utmanar studerande och personal att utveckla nya perspektiv och förhållningssätt. Med hjälp av forskningen kan vi berika undervisningen, stödja det kreativa arbetet och påverka det kulturella samtalet i en större omfattning. Även om många studerande på Teaterhögskolan har olika överlappande roller och identiteter har vi också plats för dem som inte vill vara hybrider, utan föredrar en tydlig definition av sin roll.

Vi förväntar oss inte för mycket av det digitala, och vi låter det inte påverka oss negativt. Vi har ett kritiskt och mångsidigt förhållningssätt till det digitala i vår verksamhet, vilket hjälper oss att utnyttja dess möjligheter men även att vara vaksamma inför dess begränsningar och utmaningar. Det är ett verktyg, inte ett mål i sig. En effektiv användning av digitala verktyg kräver ett balanserat och genomtänkt förhållningssätt som stödjer kreativitet och mänsklig kontakt utan att fjärma oss från verksamhetens pedagogiska mål och vägledande värderingar. Digitalisering eller artificiell intelligens löser inte problem utan erbjuder nya möjligheter och utmaningar som bör hanteras på ett kritiskt och kreativt sätt.

Gemenskapens affektivitet är en tillgång när den kombineras med omdömesförmåga. Kombinationen gör det möjligt för oss att låta känslor och passion styra våra handlingar, men samtidigt säkerställa att våra beslut grundar sig på en analytisk bedömning och logiskt tänkande. När känslor och omdöme går hand i hand kan vi skapa en djupare förståelse, starkare relationer och hållbara lösningar som speglar gemenskapens värderingar och mål. Både våra studerande och lärare läser pedagogik, eftersom lärande och tillväxt är kontinuerliga processer som berör alla.

Teaterhögskolans framtid skapas av gemenskapens medlemmar, studerande och personal som tillsammans formar dess inriktning och innehåll. Framtiden bygger på våra föränderliga värderingar, visioner och mål, och visar sig i nya uppfinningar, kreativa lösningar och ett djupt engagemang för konst och forskning.

Otso Huopaniemi
Dekan för Teaterhögskolan